Igår brann ljusen för Engla och Pernilla runt om i landet. Såg några när jag åkte till jobbet. Detta har berört många, på olika sätt. För oss som haft "42-åringen" in på knutarna känns det skrämmande och otäckt. Spelar ingen roll att alla experter säger att det inte finns många människor av den här "sorten". En är en för mycket! Hans närmaste trädde fram i lokaltidningen idag. Dom fattar ingenting. Dom har inget märkt, vetat eller ens känt att det är något fel. Att en person kan vara så hemsk! Fattar det inte. Usch.
Mitt nattskift gick faktiskt bra! Förvånad själv över att det inte var något strul överhuvudtaget faktiskt. Tror det är första gången på länge. För om det strular så är det på NATTSKIFTEN. När man har en stubin som är kortare än kortast, typ;) I morse var det skööönt att åka hem, krypa ned i soffan och slumra nån timme. Nu är det full rulle. Ska göra MASSOR inför resan i morgon. Bäst att fortsätta med det och inte häcka med datorn i knäet...;)
Ajöken!
//Hillbergskan, lot's to do, little time to do it on....(som vanligt..!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar